Thomas vill först och främst trycka på att ”det mest givande för mig har varit och är mötena med alla underbara människor som ägnar sin tid, kraft och energi åt våra fantastiska nötkreatur. Det är med ödmjukhet inför deras expertis som jag försöker bidra till att sprida deras kunskap och erfarenhet vidare.
.webp?width=591&name=Thomas%20Manske%20(2).webp)
Thomas Manske, Leg Vet, Vet Med Dr, Teknisk chef, Boehringer Ingelheim Animal Health
De flesta sjukdomstillfällen grundläggs långt före kalvning
Även om de flesta sjukdomstillfällen* hos mjölkkor inträffar i perioden strax efter kalvning, så kan orsaken till dem, enligt en nyligen publicerad vetenskaplig studie, sökas långt tidigare. Studien visade att kor som insjuknar efter kalvning redan åtta veckor före denna hade förhöjda halter av såväl mjölksyra som tecken på inflammation i blodet - alltså vid tiden för sinläggning. Detta antyder betydelsen av en långvarig, låggradig inflammation. Ett typiskt symptom vid sådana inflammatoriska processer är nedsatt foderintag – och korna som senare insjuknade, ”riskkorna”, intog mycket riktigt mindre foder redan då!
Hur vanliga är då sådana riskkor?
Internationella auktoriteter antyder att 50-70 % av alla kor kan ha någon form av hälso- eller produktionsstörning kring kalvning, synlig eller ej. Även om vi närmar oss möjligheten att kunna identifiera riskkor redan vid sinläggning vet vi ännu inte tillräckligt för att kunna rekommendera specifika förebyggande insatser.
"50-70 % av alla kor kan ha någon form av hälso- eller produktionsstörning kring kalvning, synlig eller ej."
Vad orsakar då problemet?
I en uppföljande studie visades att på gruppnivå skilde den genomsnittliga halten kalcium i blodet vid sinläggningen mellan friska kor och de som senare utvecklade störningar: Lägre kalcium vid sinläggning var förknippat med högre risk för sjuklighet kring och efter kalvning. Det är nog inte någon nyhet för dig som jobbar med kor att:
kalciumbrist → nedsatt foderintag → ökad fettnedbrytning → inflammatorisk process.
Detta ger en ond spiral eftersom
Inflammation → nedsatt foderintag → kalciumbrist.
Vad som är den initiala utlösande faktorn vet vi emellertid inte – än...
Hur kan man veta?
Systematisk testning av kornas energi- och kalciumbalans efter kalvning kan visa hur besättningen ”mår”. Det enda handhållna kalciumtestet med viss precision i dagsläget är tyvärr avskräckande dyrt (för de flesta). Med energibalansen är det annorlunda! Under årets veterinärkongress förordade två disputerade veterinärer, Hanna Lomander (Distriktsveterinärerna) och Lena Stengärde (Växa Sverige), undersökning av halten av ketonkroppen BHB i blodet som ett gott mått på negativ energibalans.
Uppgifter om förhöjda BHB-halter hos nykalvade kor (”ketos”) kan enligt dem användas på individnivå för att identifiera kor med behov av extra omsorg (såsom dagliga stötdoser av t ex propylenglykol) såväl som på besättningsnivå. Vid hög förekomst av ketos och/eller därpå följande sjuklighet och nedsatt produktion, är rådgivning avseende skötsel, utfodring och inhysning av sinkorna påkallad. Trender i förekomst av ketos kan sedan användas för att visa att besättningens förbättringsarbete ger resultat!
Systematisk testning säkrar således ett adekvat omhändertagande av individuella kor samtidigt som man kan fånga upp signaler på besättningsnivå och därpå genomföra de förändringar i rutiner** som krävs för att säkra djurens hälsa, välfärd och produktivitet.
"Det finns många goda skäl att systematiskt undersöka kornas energibalans efter kalvning!"
En app kan underlätta
Användandet av en app, såsom Agricams KetosKoll, kan underlätta det systematiska arbetet på gårdarna väsentligt, dels genom att sammanställa och visualisera resultatet, dels genom att guida användaren till rätt åtgärder. En sådan app kan därmed vara ett gott verktyg för lantbrukaren för att identifiera behov av åtgärder på individ och besättningsnivå, liksom till analys och uppföljning för gårdens veterinär och andra rådgivare som arbetar med att hjälpa personalen förbättra kornas hälsa, välfärd, fruktsamhet och mjölkproduktion.
Fullt av nya positiva möjligheter väntar
Dagens snabba teknikutveckling antyder att vi i framtidens animalieproduktion – med hjälp av bl.a. sensorteknik och avancerade algoritmer – kommer att kunna identifiera individuella djurs status och behov i realtid på en nivå vi bara kan fantisera om idag. På ett hittills oanat vis kan detta komma att möjliggöra riktade insatser och tilltag för att säkra djurens hälsa och välfärd, samtidigt som utnyttjandet av insatser optimeras och såväl onödigt resursutnyttjande som klimatbelastning därmed minimeras. Samtidigt kommer även dörren att öppnas för nya viktiga verksamhets-områden för veterinärer och andra rådgivare. Det är en morgondag full av positiva möjligheter – och Agricams KetosKoll ger en försmak av det som väntar!
*Och annat såsom problem med nedsatt produktion, fruktsamhet och välfärd
** gårdens rutiner såsom fodring, inhysning och skötsel av sinkorna
